Rausteinshytta - Kulturkrig på Totenåsen

De progressiva och de akademiska eklektikerna använde fortfarande ett traditionellt arkitektoniskt formspråk, uppdaterat för att återspegla sin tids behov och känslor. Men modernisterna avvisade användningen av traditionell formgivning helt och hållet. Enligt dem hade en helt ny tidsålder infallit, driven och formad av maskiner. Maskiner hade inga gamla traditioner, utan hade uppfunnits endast utifrån behovet av en viss funktion för ett specifikt syfte.

Arkitektur skulle på liknande sätt befrias från tidigare traditioner och utformas enbart av dess samtida realiteter och behov. Det katastrofala första världskriget stärkte modernisterna i sitt avvisande av det traditionella. För många hade de gamla kulturella och politiska idéerna lett till ett Europa i ruiner, så detta misslyckade förflutna var inget att hämta lärdom ur. En ny värld måste byggas på helt nya idéer, för vilka det borde finnas en ny och aldrig tidigare skådad arkitektur.

Varje rörelse tolkade tidsandan på sitt eget sätt, och varje rörelse såg sin egen vision som den mest lämpliga för de nya realiteterna. Detta gjordes ofta genom att förminska motståndarnas idéer. Detta var inget nytt, då arkitekter genom hela historien ofta framhävt sig själva på bekostnad av sina föregångare eller rivaler. Men i det tidiga 1900-talets konkurrens om vilken inriktning som skulle väljas försökte modernisterna sig på något mer extremt. De nöjde sig inte med att bara framhäva sig själva på bekostnad av de två andra stora arkitektoniska rörelserna. De ville hejda all arkitektur baserad på tradition, vilket var ett fördömande av hela arkitekturhistorien. De förde ett kulturkrig för att avsluta alla krig, där allt utom modernismen fråntogs sitt existensberättigande.

Rausteinshytta er et populært utfartssted beliggende på Torsæterkampen, Totenåsens høyeste punkt. Ikke langt unna ligger Hjemmefrontshytta, et symbol på demokratiets seier over nazismen. På samme vis som nazismen ønsker modernismen å forkaste historien for å begynne på nytt. Nazismen og modernismen er begge totalitære bevegelser, hvor avvikende synspunkter og tradisjoner ikke gjelder.

Hytta på bildet har etter modernistisk ideologi ikke lenger eksistensberettigelse, og etter at den brant ned i fjor sommer kan den derfor ikke rekonstrueres, det vil være en forbrytelse.

Vi vant over nazismen, men kampen mot modernismen tapte vi. To hytter like ved hverandre, den ene et symbol for frihetens seier, den andre, den nye Rausteinshytta, et symbol for den siste av det forrige århundres tre totalitære ideologiers seier, modernismen.

Nazismen og kommunismen ligger igjen på historiens skraphaug, modernismen overlevde inn i det nye årtusen, og skal i sommer krone Totenåsen med sin seier over tradisjonene. Til spott og spe for Hjemmefrontshytta, et frihetens symbol.

Må vi nå alle gå sammen i kampen mot det siste totalitære tyranni, MODERNISMEN. Måtte nye Rausteinshytta igjen en dag brenne for friheten!

"Siste tur til Rausteinshytta"